Ett tips från Göteborgs Konstmuseum

Vem går till konsthistorien?

genusperspektiv på konst, kvalitet och karriär

En konstnärs väg till konsthistorien kantas av olika bedömningsinstanser där frågan om kvalitet är central. Men vad innebär kvalitet och vem avgör det?

Välkommen till Göteborgs konstmuseum 9 april, att ta del av nya forskningsrön och debatt om genusperspektiv på konst, kvalitet och kvinnors karriärvägar.

Dagen inleds med att Andrea Kollnitz, fil dr i konstvetenskap, Stockholms universitet, och Eva Zetterman, fil dr i konstvetenskap, Karlstads universitet, presenterar resultaten av forskningsprojektet Genus och region. Forskningsprojektet Genus och region har undersökt fyra svenska museers konstsamlingar. I fokus står representation och regionala skillnader i berättelser om 1900-talets konst.

Därefter följer ett panelsamtal om jämställdhet och om vad genusforskning och feministiska perspektiv kan tillföra konsten. Vi lyfter frågor som varför ser representationen i offentliga konstsamlingar ut som den gör? Hur har olika regionala konsttraditioner påverkat synen på kvalitet? Hur problematiserar museer sina egna kvalitetsbegrepp? Vad skapar olika förutsättningar för kvinnor respektive män att ta sig fram som konstnärer?

Moderator: Gunilla Kindstrand, kulturjournalist

Medverkande i panelen:

Ingemar P Arnesson, chef för Skövde konsthall och konstmuseum

Linda Fagerström, fil dr i konsthistoria, Lunds universitet

Jonathan Habib Engqvist, projektsamordnare, Iaspis, Konstnärsnämnden

Annica Karlsson Rixon, fotograf och genusforskare

Kajsa Widegren, fil dr genusvetenskap, Göteborgs universitet

Tid: 9 april kl 14-16

Plats: Göteborgs konstmuseum, hörsalen

Seminariet är gratis men entré till museet kostar 40 kr (årsbiljett till museet).

Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning i samarbete med Göteborgs konstmuseum.

Kontaktperson: Inga-Bodil Ekselius, informatör, inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

Länk till projektbeskrivning av forskningsprojektet Genus och region: http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Konst--design/Malmo-Konstmuseum/Samlingen/Forskning/Genus-och-region-mer-info.html

I samband med seminariet kan du också se en utställning som utgår från Göteborgs konstmuseums del i projektet Genus och region.
Länk till Göteborgs konstmuseum: http://www.konstmuseum.goteborg.se/

ETT SAMTAL OM MAKT, BILDNING OCH KUNSKAP, lördag den 5:e mars

Med utgångspunkt i en problematisering av begreppen bildning och kunskap bjuder Aktivering Jämställdhet, Textival och Skup Palet in till en föreläsning, paneldiskussion och workshop. Under dagen utforskas frågor rörande vem som har tillgång till bildning, hur bildning kan ses som kodad och om hur kunskap produceras. Hur förhåller sig bildning och kunskap till begrepp som makt, kön, etnicitet och klass?

MEDVERKANDE:

MOA MATILDA SAHLIN [koreograf]

ANNA VIOLA HALLBERG [konstnär]

DAVID SOLBERGER [lärare/projektledare]

Moderator: Anja Vikingson

PROGRAM:

17.00-17.45 Presentation av WISP (Women In Swedish Performing arts eller What Is Stha Problem?), Moa Matilda Sahlin

18.00-19.00 Paneldiskussion: MOA MATILDA SAHLIN, ANNA VIOLA HALLBERG OCH DAVID SOLBERGER

19.00-21.00 Workshop, mingel och buffé.

Workshopen arrangeras av Textival som en del av deras projekt Bildningskomplexet. Den genomförs med utgångspunkt från samtalet och utgår från idéer och tankar om Bildning, okunskap och känslan av att inte förstå. Till detta knyts de medverkandes egna erfarenheter och en specialutformad enkät. Workshopen genomförs med sex personer åt gången.

Resultatet från workshopen kommer sammanställas till ett separat textverk och diskuteras den 26 mars på Pustervik Lagerhuset under Textivals arrangemang. För garanterad plats på workshopen maila maja@textival.se. Se även: www.textival.se/bildningskomplexet

Kvällen bjuder även ett performance av Tina Carlsson samt konst av Jenny Krumlinde. Tiden är 17:00 och platsen är Hey It's Enrico Palazzo, Sockerbruket 20-22, Klippan, Göteborg. Kostnaden är 100 kr. Anmälan sker till camilla.ohlson@kro.se.

Könets roll i konstvärlden

Lördag 29 - 30 januari kl. 12-16 anordnar sektionen på Konstnärshuset i Stockholm i samarbete med KRO/KIF och ABF ett samtalsforum om betydelsen av kön i konstvärlden. Utgångspunkten är att det finns en ojämställdhet och diskussionen förs kring hur man som konstnär upplever det. Frågan som ställs är "Har könet haft betydelse för din livsberättelse som konstnär?"

Föreläsare är Annika Olsson, lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och programansvarig för regeringsuppdraget Jämi, jämställdhetsintegrering i staten, 2008–2010

Avhandling om "flickor" och konst

De tre konstnärerna Maria Lindberg, Helene Billgren och Anna Maria Ekstrand, kom under 90-talet att benämnas som "flickkonstnärer". Läraren och forskaren Kajsa Widegren (institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet) undersöker detta fenomen närmre i sin avhandling, som hon förra veckan disputerade med. I sin avhandling undersöker hon konstellationen "flicka" och vad det har för innebörd, och frågeställningarna rör kön, ålder och sexualitet. Här utmanas stereotypa föreställningar om flickor, och författaren utforskar vidare hur metaforen "flickrummet" förflyttar fokus från konstnärerna och deras skapande.

Mer går att läsa här.

Berthe Morisot - den bortglömda impressionisten

Kathryn Hughes, skribent för den brittiska tidningen The Telegraph, ställer sig i en artikel frågan hur det för en konstnär som var "större än Monet, Renoir och Pissarro" kunde ta så lång tid att bli erkänd för sin genialitet.

Det impressionistiska manifestet innefattade en slags förpliktelse till verkligheten. Medan Renoir målar sällskapsdamer, kretsar Morisots bildvärld kring det domestiska. Därför, menar Hughes, ratades hon också av kritikerna på grund av sin "trivialitet" i motivval. Detta känns kanske igen som ett inte helt främmande öde för kvinnliga konstnärer genom historien. Läs gärna hela artikeln här och kommentera!

rapport från föreläsningsdagen i måndags

Lisa Lindén föreläser

Annika Hellström föreläser

I måndags ägde vår föreläsnings- och nätverksdagen "... men är det inte redan jämställt ? rum. Dryga tjugotalet intresserade åhörde de två föreläsarna och deltog i gruppdiskussionerna kring vad jämställdhetsbegreppet innebar för deltagarna och hur man skulle kunna få igång ett aktivt nätverk för jämställdhet inom konsten i Västra Götalands regionen.

Lisa Lindén (genusvetare m.m.) föreläste om begreppen genus, kön och jämställdhet: Vad betyder begreppen i teoretisk och praktisk perspektiv och hur hör de ihop? Utifrån scenkonstbranschen delade hon med sig av några erfarenheter. Lisa Lindén är fil.mag i genusvetenskap och har arbetat med genus- och jämställdhetsrelaterade frågor sedan 2001. 

På eftermiddagen föreläste Annika Hellström (film- och tvproducent) om Nätverket Doris (för jämställdhet inom filmbranschen). Annika Hellström delade med sig av Doris erfarenheter av jämställdhetsarbete under drygt 10 års tid. Hon föreläste om hur de jobbat nätverkande och om projekt som Dorisfilm (kortfilmsproduktion utifrån ett manifest) och Doris i Skolan (medvetandegör pedagoger om det manliga seendet och hur avsändaren påverkar berättandet i film/tv.). Annika Hellström visade även kortfilmer.

Aktivering Jämställdhet planerar återkommande nätverksdagar till våren.

Intervju med Hans Öjmyr

Föreningen Genus i museer vill verka för att tillämpa ett genusperspektiv på muséernas verksamhet. Det tycker vi låter bra men vad innebär det egentligen? Vi har ställt några frågor till Hans Öjmyr, utställningschef på Stadsmuseet i Stockholm och som är ordförande i föreningen Genus i museer.

Hej Hans,

Vår första fråga är: Vad är problemet? 

- Många museisamlingar är insamlade utifrån ett ganska mansdominerat perspektiv. Manliga näringar är överrepresenterade, fotografier av namngivna män och anonyma kvinnor, klassificeringar som utgår från manliga normer, endast manliga konstverk i ett museum mm. Idag är det viktigt att försöka parera äldre tiders insamling och bearbetande av samlingar och kunskap så att historien presenteras ur ett mer genusmedvetet perspektiv.

Hur ser er handlingsplan ut?

- Stadsmuseet har ingen direkt handlingsplan för detta. Jag tror heller inte att så många museer har det. Däremot börjar ett genustänk bli ganska allmänt accepterat. Det är inte längre provocerande att vända på perspektiven.

Kan du ge exempel på några lyckade utställningar där genusperspektivet har tillämpats?

- Nationalmuseums Se upp från ca 2004, King, queer, queen på Armémuseum, eller just nu Könad sprit på Vin & sprithistoriska museet.

Hur ser framtidens muséer ut om ni får bestämma?

- Både ett ökat genusmedvetande när det gäller utställningar och program och bättre jämställdhet bland personalen. Från att ha varit ett mansdominerat yrke är museiintendenten nu oftast en kvinna.
Det är svårt att enbart lyfta fram ett genusperspektiv utan att även ta upp klass, social tillhörighet etc. Utvecklingen går nog mot en integrering av de olika begreppen. Verksamheten kommer att innebära större deltagande från besökarna och olika communities/intressegrupper. Liksom i annan media vill människor visa upp sig lika mycket som de vill titta på andra i museerna. En önskvärd utveckling vore också att besökarna blev mer blandade. Generellt sätt är män (särskilt yngre), invandrare och nysvenskar underrepresenterade grupper.

Intervju utförd av Holger Eriksson och Camilla Johansson